Begreppet ”stressmage” är inte bara ett uttryck – det är en fysiologisk verklighet. När vi utsätts för stress aktiveras det sympatiska nervsystemet, vilket minskar blodflödet och aktiviteten i matsmältningsorganen. Kroppen prioriterar att överleva en upplevd fara, inte att smälta lunch. Vid akut stress kan detta leda till aptitlöshet eller diarré – många känner nog igen att behöva springa på toaletten inför en viktig presentation. Men kronisk stress är ännu mer skadlig. Det långvarigt förhöjda stresshormonet kortisol påverkar tarmens nervsystem, immunförsvar och bakterieflora negativt. Barriären i tarmen kan försvagas, vilket kan bidra till inflammatoriska tillstånd. IBS (Irritable Bowel Syndrome) är det kanske tydligaste exemplet där magen påverkas av stress. Många med IBS vittnar om att oro förvärrar symtomen. Serotonin – en signalsubstans som också finns i tarmen – påverkas av stress och spelar en roll i symtombilden. Även funktionell dyspepsi (ömhet och obehag i övre magen) samt inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns och ulcerös kolit kan förvärras vid psykisk press.
Vad kan man göra? Att hantera stress kan minska magbesvären avsevärt. Mindfulness, yoga, djupandning, promenader i naturen och samtalsterapi är några exempel. Även beröring och lugn – som massage – aktiverar det parasympatiska nervsystemet som gynnar matsmältningen. För vissa kan kognitiv beteendeterapi (KBT) med fokus på IBS ge god lindring.
Livsmedel rika på magnesium och B-vitaminer kan stötta kroppen vid stress, då dessa ämnen förbrukas i högre grad. Dessutom har probiotika visat lovande effekter på humör och oro, tack vare den dubbelriktade kopplingen mellan hjärna och tarm. I vardagen: Lyssna på kroppens signaler. Om magknip kommer när du är pressad – ta det på allvar. Skapa rutiner med lugna måltider och tid för återhämtning. Att prata ut om det som stressar kan också frigöra spänningar som annars “sätter sig i magen”.